Dags att utvärdera elevhälsans arbete

Så här års är det bra att blicka tillbaka och se hur samarbetet mellan elevhälsans kompetenser och övrig personal har fungerat. Frågan är bara hur. Flera av de skolor jag har kontakt med utvärderar med hjälp av en enkät till alla de på skolan som inte tillhör elevhälsoteamet där de får svara frågor om hur elevhälsan har skött sina uppdrag. Det finns stora risker med detta förfarande för att samla data för beslut om nästa års arbete. Det finns fortfarande omfattande missuppfattningar och missförstånd kring vad elevhälsoteamet ska/bör eller borde arbeta med och de frågor som ställs kan i värsta fall förstärka dessa missuppfattningar.

Vi specialpedagoger brukar använda Bengt Perssons konstrasterande synsätt för att förstå hur en verksamhets organisation påverkar själva kärnan i arbetet. Vi undersöker om skolan utgår från ett relationellt perspektiv eller om ansatsen är kategorisk. Bilden nedan är en omgjord variant av Perssons uppställning för att kontrastera de två perspektiven. Det relationella perspektivet omfamnar dagens specialpedagogiska forskning medan det kategoriska perspektivet är det som fortfarande äger diskussionen så snart specialpedagogik kommer på tal. Det kategoriska perspektivet skapar en stagnation i skolutvecklingen mot en alltmer tillgänglig skola. Därför brukar det relationella perspektivet framhållas som ett riktmärke och en vision för en skola som arbetar mot en alltmer tillgänglig lärmiljö.

När jag träffar skolledare och elevhälsoteam så säger de ofta att de absolut jobbar utifrån det relationella perspektivet medan de stöter på det kategoriska perspektivet i övriga lärargrupper på skolorna. Lärare som har en “vanlig” lärarexamen har inte med sig de kunskaper och förmågor som de som har läst specialpedagogik vilket gör att gamla föreställningar om vad specialpedagogik egentligen är cementeras utan kritisk granskning av dessa uppfattningar. Därför är det vanskligt att utvärdera elevhälsans och särskilt specialpedagogens arbete om man inte har grundat en kunskap om hur specialpedagogiken har utvecklats. En specialpedagog som tar sin ansats utifrån det relationella perspektivet (en naturlig följd av den specialpedagogiska utbildningen) kommer att uppfattas som mindre användbar för en lärare utan specialpedagogisk kompetens om läraren dessutom tar sin ansats i det kategoriska perspektivet. Enkäten kan få förödande konsekvenser och förstärka synen på specialpedagog och elevhälsoteamet som onödiga eller obrukbara om man tänker på dessa funktioner som en serviceinrättning för lärare som har elever som behöver något annat än den undervisning som erbjuds för “normala elever”.

Därför är det mer fruktbart att se över elevhälsoteamets inre arbete. Det är inte helt säkert att skolledning och elevhälsoteam arbetar för att utveckla det relationella perspektivet även om man säger att man gör det. Det godaste föresatserna kan slås i spillror med ogenomtänkt språkbruk och mindre överlagda beslut om vem som ska göra vad.

Specialpedagogens roll är att se pedagogiken utifrån ett bredare perspektiv, från lärmiljöernas påverkan på lärande och verksamhetens förhållningssätt till elevers styrkor och svårigheter. Här kan man förstå synsättet utifrån ett spektrum där skolans organisation utgör den ena änden och eleven som individ den andra änden. Organisation———————————undervisning—————————————-eleven själv

Om elevhälsoteamet hela tiden befinner sig enbart i eleven själv-delen av spektrat förstärks synsättet på skolan att eleven (eller elevens kognitiva/mentala/viljemässiga/sociala…) förutsättningar) själv styr om hen lyckas eller inte lyckas. Lärare som utgår från ett kategoriskt perspektiv (oftast utan att vara medvetna om det) kommer då att tänka att det inte finns tillräckligt med specialpedagoger på skolan eftersom det finns så många elever som behöver särskilt specialistkompetens. Men det hälsofrämjande och förebyggande arbetet berör alla och är lika viktigt inne i klassrummet som i rektors organiserande av verksamheten som under raster och i kollegierummet.

Om vi tittar närmare på hur det kateogoriska respektive det relationella perspektivet syns i det språkbruk som råder på skolan kan vi få fatt i hinder för att på allvar närma oss den relationella kulturen. Det är här rektor och elevhälsoteamet behöver granska sig själva för att på allvar synliggöra vad som förstärks på skolan. Förstärks det kategoriska synsättet eller förstärker arbetssätt och språkbruk det relationella perspektivet?

Nyckelord och uttryck för respektive perspektivKategoriskt perspektivRelationellt perspektivElever med svårigheter/problematikElever som hamnar/har hamnat i svårigheterindividuell insatsgemensamt ansvar, gemensamma resurser, samarbete i lärmiljönDet är så många elever med speciella behov, elever med diagnoser

Det är svårt att inkludera eleverVi behöver göra lärmiljön tillgänglig utifrån identifierade behov: …., OTL (opportunity for learning)

Det är inte elever som ska inkluderas, det är lärmiljön som ska utvecklas för dem som finns därtillsatta resurser, expertis, någon annanLärmiljö, vi har ett gemensamt ansvar där vi bidrar med olika kompetenser (ämne, tillgänglighet, medicinsk, social…)Eleven tar inte sitt ansvar, förutsättningar i elevgruppen är svåra för god undervisningVi behöver undersöka vad elevens beteende står för utifrån vad vi vet om eleven, vad eleven säger och hur undervisningen är organiserad bland annat.elevens mående är en förutsättning för lärande, må bra först-lära sen

Elevhälsa är elevhälsans ansvarVi måste hitta förutsättningar för lärande oavsett uppfattade förutsättningar hos eleven

lärande bidrar till god hälsa

elevhälsa är allas ansvar, elevhälsan omfattar vissa professionersvaga/starka eleverelever under utveckling i olika domäner – vad menas konkret i olika fall? Är vi överens om vad det betyder? Vilka behov har identifierats och vilka styrkor har identifierats? I detalj? Vad har det med lärandet och kunskapsutvecklingen att göra? specialpedagogen ägnar sig inte åt undervisning,

elevhälsan har inte med undervisning att göra,

elevhälsan ska inte lägga sig i lärares undervisningspecialpedagogen är en viktig aktör i skolans undervisning,

elevhälsan är central i utvecklingen av skolans undervisning för ökad tillgänglighet, elevhälsan är en viktig samarbetspartner i lärares planering, genomförande och utvärdering av undervisningVissa av elevhälsans professioner har sträng sekretess och kan inte berätta ens för specialpedagogen om information finns om elever. elevhälsans medicinska kompetens har sekretess men allt som kommer till elevhälsans kännedom ska användas för specialpedagogiska insatser, specialpedagogisk insats innebär att specialpedagogen tar sig an en elev, specialpedagogisk insats är alltid riktad till elevspecialpedagogisk insats innebär att svårigheter utreds och analyseras på individ-grupp och skolnivå, specialpedagogisk insats är alltid riktad till elevens lärmiljö med planering för eleven själv, för gruppen/undervisande lärare och för skolan i stort,

Istället för en enkät som går ut till dem som inte har samma professionella utbildning i elevhälsans kompetenser, fundera över hur elevhälsoteamet själva gör för att utveckla skolan i tillgänglig riktning. Därefter kan övrig personal inkluderas i resonemang kring hur man kan komma vidare tillsammans. Förslag på frågor att börja resonera kring:

1. På vilket sätt förstärker elevhälsan de olika perspektiven genom språket och arbetssätt? Vilka ord och uttryck förutom de som anges i tabellen ovan kan härledas till de olika perspektiven?

2. Vilka ord och uttryck använder elevhälsans kompetenser?

3. Vad tänker skolans personal om elevhälsans uppdrag utifrån det språk och arbetssätt som elevhälsans kompetenser nyttjar?

4. Hur ska den kunskap som skolans alla professioner har tillägnat sig användas för ökad tillgänglighet nästa år?

5. Hur ska skolan samverka för att både ämneskompetens, särskild pedagogisk kompetens (exempelvis genom matte- eller läslyft) samt tillgänglighetskompetens (analys av hinder och möjligheter på individ-grupp och organisationsnivå) utnyttjas för att ännu bättre möta och leda alla elever mot målen nästa år?

6. Vilka didaktiska överväganden hade behövts i år med tanke på vilka elever vi har? Hur ska vi ta med oss den insikten till nästa år?

#elevhälsan #elevhälsoteam #kategorisktperspektiv #relationelltperspektiv