För rättssäker och likvärdig bedömning – skilj mellan teaching och learning targets

I delaktighetsmodellen som jag skrev om HÄR ingår att granska tillgängligheten i undervisningen. Det är en del av en tillgänglig och därmed inkluderande skola. Uppgifter och instruktioner kan vara mer eller mindre tillgängliga för eleven. Alltför ofta blandas teaching targets ihop med learning targets. Begreppen kommer från USA, bland andra använder Carol Ann Tomlinson dem när hon förklarar hur vi kan lägga upp undervisningen för mer variation och individualisering.

Teaching targets, undervisningsmål, är lärarens mål med uppgifter och lektionsupplägg. Jag måste som ansvarig kurslärare veta vilket centralt innehåll som kan kopplas till uppgiften och vilka kunskapskrav som är aktuella att jobba mot. Dessutom vet jag hur ämnets syfte och examensmålen (om jag har sådana) hänger ihop med uppgiften eller arbetsområdet.

Learning targets, lärandemål, är de mål som eleven ska uppnå med uppgiften eller arbetet. Dessa mål behöver formuleras så att eleverna förstår dem och kan använda dem konstruktivt under arbetet.

Om jag utgår från R. Sadlers definition av formativ bedömning blir det solklart att jag måste skilja mellan dessa båda målfomuleringar:

1. Elev och lärare delar förståelse för kraven¨

2. Eleven ser skillnad mellan sin egen prestation och den önskvärda.

3. Eleven har ett batteri av strategier för att ta sig från den egna prestationen till den önskvärda.

Jag upplever att uppgifter ofta är formulerade med teaching targets eller undervisningsmål vilket gör dem svårtillgängliga och svåra att förstå för eleverna. Att utforma en uppgift med instruktioner – centralt innehåll- kunskapskrav blir inte överskådligt för de flesta elever. Enligt läroplanen ska jag som lärare se till att eleven får överblick och sammanhang. En uppgift utformad på detta sätt riskerar att tvärtom försätta eleven i affekt eftersom hjärnan får svårt att få ihop de abstrakta kunskapskraven med vad som faktiskt ska göras och uppnås. LIkvärdig bedömning innebär likvärdiga förutsättningar för bedömning och det börjar med förståelsen för målen med uppgiften. 

Få elever är hjälpta av att få veta att de ska sikta mot att skriva en uppsats som är välgrundad och nyanserad och med ett flexibelt och precist språk.

Det är mitt jobb att se till att jag vet vad som behövs för att bli förtrogen med det vi ska jobba mot. I kunskapskraven står inga detaljer om vilka aspekter som behövs för olika typer av förmågor. Jag skapar istället lärandemål, learning targets, som eleven kan förstå och använda. Här är några exempel på hur de kan se ut:  

Centralt innehåll ber jag eleverna göra om till frågor. I den processen tar de över språket och lär sig vad som förväntas av undervisningen i kursen. Att svara på frågor är alltid lättare än att bara ta emot påståenden som man inte upplever har med den egna verkligheten att göra. 

Inför fördjupningsarbete skapar jag förväntningsmallar som eleven kan använda som både checklista, självskattning och tänkande kring arbetssätt och process. Eftersom vi använder den aktivt under arbetet skapas en allt djupare förståelse. 

Diskussioner är viktiga för att träna interaktion, ämneskunskaper, ordförråd, struktur. Jag skapar därför en mall att använda återkommande för att förstå vad som krävs och se sin utveckling.

Jag behöver inte heller ha nivåer av kvalitet i de mallar jag använder. Det viktiga är att se till att eleven förstår att det är flera delar som ska tränas och läras i varje uppgift. Det handlar inte om att “vara bra på engelska” utan det handlar om att lära sig se hur kvalitet byggs upp och vad man har för styrkor och utvecklingsbehov. Det är ett diskussionsunderlag för kvalitetsdiskussioner som skapar förståelse för vad som krävs och förväntas. Elever som förstår det kan också lättare vara med och påverka innehållet i undervisningen och utforma sina egna uppgifter. 

Målet är att eleverna ska skapa sina egna bedömningsmallar eller learning targets. Antingen för sig själva eller för klassen. Här är Mollies mall med learning targets:

När uppgiften är klar och jag har samlat många olika typer av underlag för att bedöma elevernas förmågor kan jag översätta och analysera mitt underlag mot kunskapskraven. Jag gör en diagnos och prognos för att visa eleverna hur deras prestationer svarar mot de olika betygsstegen. Jag ger aldrig ett betyg på en uppgift. Däremot ska de veta hur prestationerna svarar mot de olika betygsstegen i de olika aspekter som vi har tränat och lärt. Det innebär att de kan få veta att jag ser kvalitet på A-nivå när det gäller att hantera material källkritiskt medan jag ser kvalitet på C-nivå när det gäller förmåga att hantera språket flexibelt. Eller vad det nu står i kunskapskraven! Jag menar att det blir tydligare för eleven att det är ett lärande som pågår, inte en avtestning av kunskapskrav som kräver prestation varje gång de öppnar munnen eller datorn. Sätter jag betyg på en uppgift behöver de börja om igen nästa uppgift och göra om prestationen igen. Genom diagnos och prognos vet de vad de behöver lägga krut på och kan själva förstå hur utvecklingen för just dem bör se ut. De får självklart också möjlighet att vara delaktiga i att skapa uppgifter som utgår från just deras behov.

Vinst- och förlustkonto: Jag förlorar lite tid på att göra två sorters uppgifter, först en som är min professionella och som utgör dokumentation för rättssäker bedömning och sen de andra mallarna till eleverna. Jag förlorar i några få fall tid eftersom jag behöver förklara varför jag inte bara ger betyg till betygsknarkande elever (och ibland deras föräldrar). Jag vinner tid på att alla elever förstår och kan arbeta mer självständigt. Jag vinner tid eftersom jag inte tappar elever som duckar för utmaningen. Jag vinner tid eftersom eleverna själva kan återkoppla till sig själva och varandra. Jag vinner tid eftersom eleverna gör det de ska. Jag vinner på att ha ett allsidigt och gediget underlag eftersom eleverna bedöms kontinuerligt under arbetet och inte bara vid ett tillfälle för att testa om de verkligen kunde det de redan har visat att de kan. Jag vinner på att eleverna aldrig tvekar om betyget när det är dags. Summa: vinsten är oslagbar. 

Får man göra så här? Javisst. Det finns regler för själva betygsättningen men det är upp till läraren hur arbetet bedrivs fram till dess. Detta sätt att jobba vilar på vetenskaplig grund. Det är formativ bedömning, inte seriell summativ bedömning.

#Formativbedömningsomförhållningssättochipraktiken #betyg #dokumentation #bedömningskompetens #bedömning #bfl #anpassningar