Samma text i kunskapskravet för E, C och A? Hur ska det bedömas? Hur ska jag kommunicera resultatet
- Helena Wallberg
- 26 mars 2017
- 3 min läsning
Jag får en hel del frågor om hur man ska förhålla sig till delar av kunskapskraven som innehåller samma text utan progressionsord mellan stegen. Till exempel, i kursplanen för ämnet samhällskunskap finns följande text återgiven som en del av kunskapskravet för E, C och A i årskurs 9:
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Samma text i olika betygssteg. Om man då tänker att en elev når den delen av kunskapskravet med nöd och näppe, hur ska man förhålla sig till att det tydligen kan vara på A-nivå också? Framförallt, hur dokumenterar man i den digitala matrisen om man nu tycker att eleven i stort presterar på E-nivå men i denna del alltså skulle kunna sägas nå A-nivå?
Om man fyller i E efter en uppgift som rör enbart mänskliga rättigheter kanske eleven tänker att “uppgiftsbetyget” borde kunna vara på C-nivå eller A-nivå. Dilemmat är kanske snarast hur detta ska kommuniceras till eleven. Lärarens bedömning kanske är att elevens prestationer i stort är på E-nivå men i denna del så behöver inte eleven ha presterat bättre än E för att ändå kunna nå C eller A i helhetsbedömningen. Eller hur är det tänkt?
Skolverket har tänkt att denna del av kunskapskravet inte behöver anges i progression utan är mer tänkt att vara något som antingen uppnås eller inte. Den tanken är sprungen ur intentionen att kunskapskraven ska användas som helhetsbedömning. Problemet uppstår när matrisen används för att bedöma delar istället för helheter.
Det viktiga är att förklara tydligt för eleverna att de stycken som är likadant formulerade i alla eller flera betygssteg behöver bara uppnås eller inte uppnås. De är inte föremål för progression eller kvalitetsnivåer men finns där som en redan uppnådd del när allt räknas samman. Som lärare behöver man då inte gå tillbaka till kunskapskravet för E, texten står med hela vägen för att förenkla helhetsbedömningen. Den ska inte kunnas missas när man väger samman elevens alla kunskaper och hamnar på C eller A.
Tillbaka till det som jag tror gör att det uppfattas som ett dilemma, nämligen att man som lärare uppmanas fylla i en matris och bocka för uppnådda delar av kunskapskrav varje gång en uppgift har genomförts. Välj då ett sätt: antingen kryssar man i på alla stegen eller så kryssar man bara i för E. Det väsentliga är att eleven förstår varför och att det inte betyder att man har presterat på nivåer över E. Kryssar man i både C och A måste man förklara att det görs för att den delen redan ska vara ikryssad när man börjar fylla på andra delar för C och A. Delar som faktiskt betyder att kvaliteten på prestationen kan bedömas i nivåer.
Kort sagt:
Står det samma text i en del av kunskapskravet för både E, C och ibland även A så är det något som bara kan uppnås eller inte uppnås.
Även om en elev har visat mycket god kvalitet i denna del så kan den inte bedömas utifrån annat än att det har visats på godtagbar nivå. Läraren kan inte göra om stycket till att betyda att det har gjorts på olika nivåer. Däremot är det troligt att denna elev når de högre betygsstegen rent allmänt, till exempel när det gäller att redogöra och resonera kring andra samhälleliga företeelser. Då är det stycket naturligt en del av det högre steg som eleven når som helhetsbedömning.
Om en elev kämpar med att nå godkänd nivå i sina prestationer eller ligger på E-nivå kontinuerligt så är det stycket en del av den nivån.
Alla elever ska förstås ändå ges den ledning och stimulans som behövs för att nå allt längre i sin kunskapsutveckling. Men det är en fråga för det systematiska kollegiala lärandet och den formativa bedömningen i klassrummet.
Comments