Självskattningsmall för journalister som skriver om skolan
- Helena Wallberg
- 19 juni 2014
- 3 min läsning
Jag kan inte fortsätta att låta mig uppröras varje gång jag läser om skolan. Så ofta låter jag mig nedslås, inte bara av krisuppviglingen utan också av att det som förmedlas som felaktigheter inte alltid är det som orsakar svårigheterna. Framförallt är det alla käcka enkla råd om hur allt ska bli bättre som gör att jag går i taket typ en gång i veckan. Då är jag ändå en av dem som är djupt kritisk till hur skolans inre arbete bedrivs, det är ju det som är min drivkraft i mitt arbete som pedagog-konsult.
Nu är det ett antal rektorer som har tagit till orda. Vi som faktiskt verkar i skolan hörs och syns inte så mycket i media. Kanske är det därför vi har så väl utvecklade sociala medieplattformar, här kan vi diskutera och utveckla/utvecklas med andra som kanske inte tycker lika men som ändå förstår komplexiteten.
Kan man tänka sig att journalister som skriver om skolan gör det som vi i skolan och våra elever gör: reflekterar över de egna prestationerna i syfte att utvecklas och bli ännu bättre? Jag föreslår följande självskattningsmall som diskussionsunderlag med sig själv och med kollegor. Självklart kan du som är politiker också använda den:
Faktorer som höjer kvaliteten i texter om skolan:
Jag vet att gymnasieskolan har program, inte linjer.
Jag vet att betygen F-A är en ny skala, inte ett nytt betygssystem. Jag vet att det är ett målrelaterat system liksom det förra IG-MVG till skillnad från det relativa 1-5.
Jag vet att det är kunskapskrav som bedöms, inte kriterier.
Jag vet att det finns en skollag, förordningar, läroplan och ämnesplaner som alla styr arbetet i skolan på flera nivåer.
Jag förstår att det finns fler professioner inom skolan än lärare och att alla har gemensamt ansvar för skolan och eleverna enligt lag.
Jag vet att det är skillnad mellan särskilt stöd och anpassningar och att denna skillnad tydliggörs i lagen från och med 4/7-14.
Jag vet att det kategoriska perspektivet inte stämmer lika bra med styrdokumenten som det relationella perspektivet.
Jag vet att det finns tre myndigheter som hör till utbildningsdepartementet: Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Jag förstår att begrepp som ordning och reda, arbetsro, läxor, disciplin betyder olika saker beroende på läsarens egna erfarenheter.
Jag har nyanserat min text genom att ta med många perspektiv och jag anger vilka perspektiv jag utgår från. Till exempel kan jag låta fler professioner än lärare inom skolan komma till tals eller granskas.
Jag ser till att min text är välgrundad genom att koppla den till forskning inom området och ser till att den forskningen också speglar flera perspektiv.
Jag prövar mina egna åsikter om vad som behövs i skolan genom att låta professionen kommentera den i texten.
När jag undersöker problem i skolan gör jag som de gör i skolan: utreder på individ- grupp- och organisationsnivå för att få en nyanserad bild av orsak och verkan.
Jag är källkritisk när jag rapporterar om vad andra säger om skolan eller vad skolor själva säger om sina framgångsrecept. (Särskilt om de underlåter att tala om organisation och ledarskap och istället trycker på svårdefinierbara koncept som arbetsro eller disciplin).
Om du är osäker på hur du ska nå upp till förväntningarna ovan föreslår jag några strategier att pröva:
Fakta om skollag, läroplan, förordningar och ämnesplaner finns att läsa sig till på Skolverket.se men du kan också läsa dig till viktig fakta i boken Betygsättning-en handbok av Anders Gustavsson, Per Måhl och Bo Sundblad.
Elevhälsan i skolan är mycket viktig för kvaliteten i skolan. Skolor som arbetar förebyggande visar goda resultat. Ta reda på vad är det för skillnad mellan ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv! Kanske kan du ringa till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få hjälp och svar på dina frågor?
Skolinspektionen har mycket kunskap om vad som utmärker god kvalitet i skolan. De har frågor och svar att börja läsa för att komma vidare i din undersökning.
Comments