#succélistan – dags att ta kommando och synliggöra goda exempel i tider av jämmer och elände

Just nu är det mycket prat om skolan i media . Det är ju hela tiden i och för sig men då och då blir det extra mycket, kanske är det avtalsperioden som triggar igång debatten just nu. Helst skulle jag ju se att debatten triggas av att den pedagogiska diskussionen står högt på agendan men oftast är det politiken som styr vad som sägs och vilka perspektiv som domineras.

Ett av de dominerande perspektiven är lärarens utsatthet och lärarens förmåga eller oförmåga att utföra sitt arbete. Ibland är alla överens om att oförmågan beror på bristande resurser och ibland är alla överens om att det beror på att lärare är undermåliga i sin yrkesutövning.

Båda ingångarna i oförmågan att utföra arbetet är kontraproduktiva tror jag. De bidrar båda till en kollektiv självbild som riskerar att bli självuppfyllande. Varför skulle det vara mer synd om lärare som kollektiv än någon annan yrkesgrupp? Varför skulle lärare ha så lite resurser att det helt enkelt inte går att nå bra resultat?

Vi kommer aldrig att ha tillräckligt med resurser för att kunna utöva jobbet så väl som vi skulle vilja liksom vi aldrig kommer att ha tillräckligt med tid för våra egna barn, våra vänner och alla som står oss nära. Ju mer tid vi har med barnen desto mer inser vi hur mycket bättre det skulle bli om vi hade ännu lite mer tid!

Vi kommer aldrig att kunna värja oss mot problem så länge vi har med människor att göra och så länge vi måste applicera kollektiva styrdokument på individer och samtidigt se till att varje individ får det den behöver. Vi kommer aldrig att kunna ha ryggen fri och vara helt säkra på att all dokumentation är helt rättsäker och alla betyg fullständigt fool proof. Varför skulle vi kunna göra det bättre än rättsväsendet eller sjukvården?

Däremot kan vi tillsammans gå i ed på att vi ska försöka göra det så rättsäkert det bara kan bli och så välfungerande som det bara är möjligt i den situation vi har just nu. Om vi anammar den kollektiva självbilden om en lärarkår som är i kris, både resursmässigt och professionellt riskerar vi att bli handlingsförlamade och ovilliga att ta det ansvar vi faktiskt har att ta. Det ansvaret handlar också om att se yrket som en process där vi hela tiden utvecklar och utvecklas istället för att vänta på att någon utifrån ger oss något magiskt som ska göra att allt faller på plats.

I december skrev jag om succélistan, ett sätt att samla goda exempel på sådant som fungerar för elever och jag uppmanade alla att göra detsamma just för att höja sig över alla tankar om vad som inte fungerar till förmån för det som fungerar. Nu gör jag det igen men denna gång med ett lite annat syfte.

Undervisningen ska planeras utifrån beprövad erfarenhet och för att den ska kunna vila på beprövad erfarenhet behöver vi samla på oss exempel som vi kan diskutera kollegialt. Det kollegiala lärandet är eftersatt på många håll tror jag och att sociala medier spelar så stor roll för oss lärare kan vara för att det bidrar med en plattform för ett kollegialt lärande som många har saknat.

Den diskussion som förs på ett politiskt sätt är intressant men präglas av att den förs på en abstrakt nivå som inte alltid har relevans för den konkreta undervisningssituationen. Det är också ofta icke verksamma lärare som står för debatten vilket inte är dåligt men var är lärarna? Att säga att vi behöver höja löner, ha mer arbetsro och bättre förutsättningar är trots allt inte förpliktigande. Det kan vem som helst säga. Däremot kan inte vem som helst säga vad som faktiskt fungerar i klassrummet och vad vi faktiskt behöver göra i klassrummet. Konkret.

Idag kom ett förslag från Karin Brånebäck om ett Saltsjöbadsavtal för skolan. I väntan på ett sådant initiativ kommer här mitt eget anspråkslösa förslag: jag har skapat en hashtag på twitter som heter succélistan (#succélistan) där vi samlar goda exempel att dela med oss av på ett enda ställe. Listan har två syften; dels att boosta och inspirera lärare att våga synas och utveckla sig själva och sin verksamhet, dels att skapa ett forum där de goda exemplen syns och levandegörs så att vi gör våra röster hörda direkt från klassrummet. Självklart är också elever välkomna att skriva i listan.

#succélistan behöver exempel som kan handla om allt mellan himmel och jord men är så konkreta som möjligt och som är lätta för andra att följa och utveckla. Vill ni hjälpa mig att testa? Vi kör fram till sommarlovet i första hand!

#godaexempeliskolan #skolanimedia #succélistan #läraressjälvbild #kollegialtlärande