Vi måste prata om måluppfyllelse! Kan man uppnå ett krav?
- Helena Wallberg
- 15 okt. 2017
- 4 min läsning
Det var Aggie Öhman (Prestationsprinsen) som ställde frågan om man kan uppnå ett krav under en eftermiddag kring elever med problematisk skolfrånvaro. Det är en fråga som har förföljt mig sedan 2011 då vi fick kunskapskrav istället för betygskriterier och då kursmål togs bort.
Jag har längtat efter att någon inom skolan skulle ta upp detta men har inte sett eller hört eller läst att frågan har diskuterats. Kanske har jag missat det eller så har alla köpt begreppet “uppnå kunskapskraven” okritiskt. Aggie funderade vidare: “Man uppfyller väl ett krav men uppnår ett mål? Hur hänger det ihop egentligen?”
En slagning på google om begreppet “nå krav” visar att det bara är när man talar om “nå kunskapskrav” som begreppet används. I alla andra fall används begreppet “uppfylla krav” respektive “uppnå mål”. När myndigheter och utbildningsdepartement använder begreppet “nå kunskapskrav” förstärks tanken på kunskapskrav som mål. Men man når mål och man uppfyller krav.
En frustrerad lärare skrev någonstans i sociala medier att arbetet med extra anpassningar gick till ungefär så här:
“Eleven når inte kunskapskraven”
“Anpassa!”
“Eleven når fortfarande inte kunskapskraven”
“Anpassa mer!”
Ja, om man blandar ihop “uppfylla krav” med “nå mål” så kan det förstås bli så här. I den generaliserade dialogen ovan läser jag in att eleven inte nödvändigtvis är i centrum och kanske får inte eleven heller rätt insatser om fokus är på “uppnå krav”.
Kanske kan vi som har ansvar för att säkerställa att stödinsatser sätts in på rätt sätt hjälpa till genom att först förändra språket? Vad skulle hända om dialogen istället fördes så här:
“Eleven når inte kunskapskraven”
“Vilka mål behöver eleven nå för att uppfylla kraven? Vilka delar av kraven som verkar svåra att uppfylla? Vilka mål har satts upp för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla kraven?”
“Eleven har för stor frånvaro”
“Då är ju ett prioriterat mål att elevens närvaro ökar. Vilka insatser behövs för att detta mål ska nås? Hur ser det ut för skolan i stort – är det många som har stor frånvaro och vilka mål kan vi jobba mot tillsammans för att öka närvaron och förhindra frånvaro?”
Nu börjar arbetet med att analysera vilka olika lärmijöer som påverkar elevens förmåga till närvaro. Vad säger eleven själv? Är det matsalen som påverkar tillsammans med klimatet i gruppen? Är det delar av den pedagogiska lärmiljön som till exempel möjligheten att förstå instruktioner eller genomgångar som påverkar tillsammans med övriga lärmiljöer? Är det lärarens kunskaper om en funktionsnedsättning som behöver öka? Och så vidare.
När måluppfyllelse likställs med godkända betyg riskerar arbetet med tillgänglighet, en skola för alla, att urholkas. Då är det inte kompetensutveckling som är i fokus utan alla till buds stående medel för att skolan ska uppvisa godkända betyg i hög utsträckning. Men man kan nå mål utan att uppfylla kunskapskrav.
Det huvudmännen behöver göra är att stötta skolorna i att specificera vilka mål som ska uppfyllas. Hög frånvaro på en skola? Då ska måluppfyllelsen handla om närvaro och man ska specificera vilka mål som har uppnåtts i det arbetet och vilka mål man behöver arbeta vidare med. Många elever som inte uppfyller kunskapskravet för E på skolan? Då ska måluppfyllelsen handla om de mål som behöver nås för att möjligheterna att uppfylla kraven ökar. Kanske sätter man upp målet att alla lärare utvecklar elevernas delaktighet i planeringen av undervisningen. Kanske sätter man upp målet att rektor säkerställer att betygssättningen sker rättssäkert. Kanske sätter man upp målet att elevhälsan främst ska arbeta med att identifiera hinder innan de har utgjort hinder för elevernas lärande. Mål sätts upp för att man ska kunna nå dem och följa upp i vilken utsträckning man har lyckats nå dem. Krav formuleras för att de ska uppfyllas, de uppfylls genom att målen nås.
Kunskapskraven är inga mål. De är ett utvärderingsverktyg som hjälper läraren att bedöma med vilken kvalitet eleven har utvecklat de förmågor som ska utvecklas enligt syftestexten. Därmed är syftespunkterna mer att betrakta som mål även om de är abstrakta och kan tolkas vad gäller nivån på förmågorna. Så här brukar jag förklara det:
Ämnets syfte beskriver vilka förmågor eleven ska utveckla.
Centralt innehåll beskriver vad undervisningen ska behandla för att eleven ska ha möjlighet att utveckla det som står i syftet.
Kunskapskraven är verktyget för att avgöra på vilken nivå eleven har visat förmågorna.
Eleven ska utveckla…..genom att undervisningen behandlar……Nivån på förmågan utvärderas med dessa delar av kunskapskraven…..
För att uppfylla det som kunskapskraven stipulerar behöver skolan arbeta för att eleverna når mål som både handlar om rena kunskaper och kunnande i ämnet OCH förmågor som handlar om arbetssätt, studieteknik, tidsuppfattning, ansvar med mera. Elevens utveckling i övrigt är inget som eleven själv ska utveckla vid sidan om undervisningen, de är uttryckta som skolans mål.
Vad kan man om man kan ta eget ansvar?
Huvudmän som anser att en viktig måluppfyllelse är att skolan ser till att eleverna förstår vad eget ansvar innebär och kan tillämpa det får skolor som kommer långt i förmågan att uppfylla kunskapskraven. Det är skolor som måste tillämpa “growth mindset” och som är lösningsinriktade och hittar vägar framåt för att kompetensstärka alla elever oavsett förutsättningar. De skolorna ökar möjligheterna att eleverna uppfyller kunskapskraven.
Huvudmän som anser att måluppfyllelse är att alla elever får godkända betyg får skolor som i värsta fall anpassar genom att lätta, ta bort det som är svårt, som lägger målen lågt och hamnar i “fixed mindset” hur mycket man än hävdar att man jobbar med “growth mindset”. Det är skolor som ger upp, tycker synd om elever och förstärker synen att vissa elever inte passar in. Om skolan har många elever som redan från början uppfyller kraven kan det leda till att skolan inte utvecklar eleverna så långt det är möjligt och att skolan inte utvecklas pedagogiskt.
Allt hänger ihop. Förmågan att formulera mål är ett viktigt mål att nå.
留言