Åtgärdsprogram som främjar, förebygger och åtgärdar hållbart

Det som inte görs före påsklovet blir inte gjort sägs det, särskilt när det gäller blivande studenter som nu inte har så mycket tid kvar i skolan. Oavsett årskurs är det troligt att det nu kommer en tid av åtgärder för att få elever på banan eller för att rätta till sådant som inte har fungerat.

Jag får ofta frågan hur ett riktigt bra ÅP ska utformas så att det blir användbart. Självklart ska man följa de riktlinjer som finns för ÅP men det är inte själva skrivandet av ÅP som gör susen utan hur det används och följs upp. Bättre att skriva ett dåligt ÅP som följs upp senast tre veckor senare för att se om det fungerade som det borde, nämligen som en hjälp för lärare och annan personal att få eleven på banan. Uppföljningen bör ju visa vad som eventuellt inte fungerade, kanske var det för abstrakt, kanske var det för övergripande eller kanske var det för mycket fokus på eleven själv?

Mitt tips är att utgå från främja, förebygga och åtgärda så hamnar man lättare rätt. Självklart ska vi främja och förebygga hela tiden men min erfarenhet är att när vi hamnar i behov av åtgärdsprogram så behöver vi ändå tydliggöra dessa delar för både elev, vårdnadshavare och personal. Vi ska ju till exempel enligt läroplanen stötta elevens förmåga att ta eget ansvar men detta görs alltför ofta genom att endast säga till eleven att ta eget ansvar utan att visa hur det ska gå till eller vad som förväntas. ÅP kan innehålla en sådan del:

“Vi främjar elevens förmåga att utveckla ansvarstagande genom att visa och följa upp strategier för studieteknik i alla ämnen. Vi främjar också NN:s styrkor när det gäller förmåga att hitta på berättelser genom att låta NN skriva på sin novellsamling vissa delar av lektionerna”.  

Vi ska också motverka funktionsnedsättningars konsekvenser när det behövs. Här kan förebyggandet spela stor roll:

“Vi förebygger konsekvenser av dyslexi genom att NN får mer tid vid provtillfällen, inlästa prov samt möjlighet att komplettera muntligt om NN eller läraren märker att all kunskap inte visades på provet”. (Det här bör ju i och för sig gälla alla men om man nu har en elev som har hamnat i svårigheter så kan det vara bra att tydliggöra denna anpassning).

Ibland blir det viktigt att åtgärda, till exempel om vi behöver köpa annat material eller möblera om. Vi åtgärdar brister eller kunskapsluckor när det har gått för långt för att klara det i undervisningen.

“Vi åtgärdar bristen på trygg placering i klassrummet genom att möblera enligt NN:s önskemål. Vi åtgärdar också luckor i kunskapen XX genom att sätta in extra tid då NN och läraren träffas och arbetar med detta”.

Exemplen ovan bör förstås konkretiseras mer vad gäller tider och tillfällen och metoder beroende på hur, när och var svårigheterna uppstår. Det är ju behoven som ska styra vad som behöver främjas, förebyggas och åtgärdas. Här får man se upp så att man inte hemfaller åt generella lösningar som anses vara viktiga för vissa elevgrupper. Det är individens behov som styr även om det kan betyda att vi behöver jobba med hela klassen.

Vi kan också främja klassens sammanhållning genom att åka på utflykt eller genom att låta klassen göra ett klass-collage med bilder som representerar allas intressen och personligheter. Vi kan främja klimatet i klassen genom att möblera på ett mer interaktivt sätt och vi kan främja elevers styrkor genom att öppna för att jobba med det som intresserar som innehåll i uppgifter.

Vi kan förebygga konflikter som hotar genom möblering och placering i klassrummet, vi kan förebygga oro inför utflykter eller annat schemabrytande genom att förbereda och tydliggöra vad som ska hända. Inför prov kan vi förebygga oro och behov av att avvika genom att ge alternativa vägar som att eleven kan få sitta i annat rum om det behövs. (Min erfarenhet är att det oftast är så effektivt att erbjuda detta att eleven inte behöver det när det väl kommer till kritan).

Vi kan åtgärda brist på kompetens hos personal, scheman som inte fungerar, salar som inte fungerar. Vi kan också åtgärda brist på tillgängligt material på skolan eller brist på kunskap om tillgängliga lärverktyg hos både pedagoger och elever.

När vi hamnar i svårigheter, elever som inte är på plats eller brist på underlag om vad elever kan eller inte kan så hjälper det att fundera i termerna främja, förebygga eller åtgärda. För om allt är åtgärda så känns det så oändligt mycket krångligare och med större krav på de quick fix vi vet inte finns.

PS. Nästa vecka tillträder jag ett vikariat på sex månader på Skolverket, som undervisningsråd i prov och bedömning. Det innebär att jag kommer att skriva mer sporadiskt i denna blogg under perioden eftersom jag vill fokusera på mitt uppdrag på myndigheten. Bloggen är ju helt och hållet min egen där jag funderar och reflekterar över sådant som jag tycker är viktigt utifrån mina erfarenheter, en blogg som representerar mina egna tankar och åsikter. DS

#främjaåtgärda #åtgärdsprogram #elevhälsa #förebygga #anpassningar